Just nu känns det som att det är en självklarhet att han heter Winston och att det alltid har vart det. Det var tidigt i graviditeten, innan vecka 20 åtminstone som vi försökte komma på namn. Det enda kravet jag hade var att det inte skulle vara allt för vanligt. Anton började först säga flera vanliga namn som var och varannan unge heter så jag ratade dem direkt.
Jag hade några tjejnamn som jag håller hemliga än så länge men killnamn hade jag inga. Texas hade jag funderat på ibland men det kändes ändå inte helt rätt.
Ni som känner Anton vet att han är en riktig historianörd. Han började spåna på namn och kom fram till att Winston Churchill är en stor man med häftig stil som han gillar. Winston. Winston. Winston.
Vi testade att säga namnet några gånger. Ja, Winston var fint. Winston är annorlunda. Då hade vi killnamn klart.
Dags för ultraljud - det blir en kille. Vi skulle få en Winston. Det var Winston som låg i min mage. Det kändes så självklart. Men han fick kallas Winne-Binne under tiden i magen och kallas det även idag ibland.
Så ja, Winston fick det bli och vi har aldrig ångrat valet av namn och vi får hoppas att han själv heller inte ogillar det när han blir äldre.
Winston John Leonard ❤️
